Medan damen gör bastun behaglig...

I dag har jag och hon ÄNTLIGEN fått åka skidor - igen! Vi åkte in i det drömliknande landskapet inne i Kobåset. Jag kan inte låta bli att tycka att STRÖMMA motbjuder när man vill exploatera även detta unika stycke fjällnatur och unika kulturlandskap för att bygga liftar. Någongång måste även profiten sätta sin gräns!

Som alltid tycker jag också att det blir något av ett generalfel när allting ska vara så tillrättalagt och fix färdigt för den moderna människan.

Som nu, inte hade vi något fika klart i våra ryggsäckar. Näe, det blev att leta ved och smälta snön i kära gamla kaffepannan. Medan kaffet kokar och suovasen fräser på sina pinnar hörs pärlugglans fascinerande bultande hostningar. Ett läte som hör naturen till under vårvintern då allting får nytt liv.

- Skyller Du det också på växthuseffekten så slår jag fram näsblod på Dig, skrattar hon förförande medan hon hyttar med höger näve.

På vägen ner småsurrar vi och skrattar så gott. Pratar- än en gång - om min älskade klassföreståndarkollega. Hon och hennes man ska få sitt första barn snart. Pratar utmålande länge och så sentimentalt sött om en gravid kvinnas mage.

- Du surrar och surrar och älskar att måla med ord men se kärlekens akvarell rår Du inte på att överträffa...Sist ner är en stor skit!

Ja, det är det sista jag hör innan jag bara ser hennes långa korpsvarta uppsatta hår slänga åt alla de håll under buffen nerför branten.

Nu sitter jag här och väntar att hon ska ha fått fyr i bastun och under tiden har jag minsann också fått mail från bl.a. min kollega.

Jag önskar Er alla ett

GOTT SLUT på 07

och

GOTT NYTT 08

Sänder en särskilt varm hälsning till min kollega och hennes familj som snart blir 3...

Ryktet om min död...

....är betydligt överdrivet! Ja, så lär en av mina litterära favoriter, Mark Twain, ha uttryckt sig efter inte ha skrivit något på veckor. Så är det nu också fallet med mig!

Terminen har skänkt, som vanligt, oerhört mycket glädje och intrycken har varit många. Alla Ni som känt min puls vet att jag gör något så gör jag det med kraft och hela min själ. Så nu när Jullovet kom emot oss med en varm famn så var jag faktiskt trött men som alltid glad och full av iver för nya upptäckter och upptåg både privat och i jobbet.

Jag formligen älskar att åka skidor och trodde att lovet skulle innebära många sköna mil. Men, snötillgången har varit under all kritik...Fortfarande lever jag optimistiskt, som alltid, och tror mig hinna fly mil innan Trettondagen...

Du Max som erbjöd mig kängor - haru kvar skida i stället?

G O T T N Y T T Å R

på Er allihopa!

Vänfullt perspektiv!

För alla som mött mig med mitt stora skratt, ständiga historier och varma hjärta vet hur mycket mina alla innersta vänner betyder för mig. Jag har många vänner och för mig som blivit uppfostrad i "Vi-tanken" istället för en egofixerad "Jag-värld" vet hur mycket Ni alla betyder för mig. Jag är egentligen en rätt orolig konstnärssjäl som har svårt att fullt ut helt anpassa mig i storsamhällets ekorrhjul. Ändå så är mitt yrkesval något som är rätt oförenligt med dessa tankespår. Det ser inte jag...

Tvärtemot lärandet och mötet mellan de utlärande och de lärande är en mängd symbioser som hakar i varandra. Egentligen är dessa länkar som bildar en värdefull kedja ett hantverk så gott som något annat. Att inte helt fullt ut följa den allmänna normen skapar intellektuella perspektiv som genererar förhoppningsvis vidgade begrepp.

Pratat med bl.a. Max i kväll. Jag känner en stor samhörighet och tankarna utökas åter. Många förlösande skratt men även nyttan och allvaret med ett praktiskt skapande går som en röd tråd genom vårt samtal.

Nästan lika upprymd blev jag när jag fotade den bild som får symbolisera den inre och yttre frid som jag önskar Eder alla...inte enbart så här i Juletid!

Vi höres mera!

C U!

Böjelse?

Voj voj!

I går var vi på turné till vår närmsta norska stad. Jag fuick mitt lystmäte tillgodosett genom att få handla ytterligare ett par jeans...jag älskar jeans! Étt "nytt" märke har blitt snudd på favvo ;-)

Nobelbild på Nobeldag!

Tjeeena!

Sänder en bild som frestar och avslöjar helgens resmål.... ;-)

Ha en go Nobeldag!

Hey där igen...å igen ;-)

Hey där igen!

I helgen har jag nött lagg men även badat i badtunna och hunnit med ett hejdundrande restaurangbesök! Ja, må HON leva uti hundrade år.... LOL! Vi höres!

Så vare dax...

Andra advent står inför dörren! Det blir minsann att både testa skidor på nygamla fjäll och skratta hysteriskt mycket. Tror knappast jag kommer att ha tid att sitta framför "burken" under helgen! Så ha en god helg så hörs vi mera under den nobla dagen! Å Du som lutar Din egen lutfisk ska komma i håg å lägga fisken i luten på Anna-dagen ;-)

20 dagar före...Annandagen!

Se där! Nu är jag här igen och avslöjar med en bild vad som kommer att hamna som julklapp till någon som varit så där lite extra lagomt snäll ;-) Ha det bra alla vänner!

Nu sitter jag här igen!

Detta är nu mitt första försök tillsammans med elev. Tänker prova på hur vi kan ha det som redskap i undervisningen. Ska bli spännande att börja prova! Har talat med elevens pappa som gett sitt godkännande.

Testar minnet!

Det är dagen efter en helt sagolik kurs! Nyfiken för att testa minnet. Det verkar än så länge inte vara något fel på det. I dag har vi -12 och det är egentligen barnsligt att man kan tycka det är kallt. Faktum är att det var närmare -33 när bilden ovan togs efter en natt som innehöll så mycket värme och glädje i en tältkåta långt uppe på kalfjället.

En god vän!

Max Lundström i Volgsele är förutom att vara tremening en vän av rätta virket! För den som vill låta sina ögon frestas så rekomenderar jag Max egen hemsida;

www.samisktkonsthantverk.se

Nu äre klart!

Jag trodde solen hade för evigt gått ner... Datorer är nåt som man måste gulla med... och ha gått tålamod! Tycker jag brukar behärska det...men det gäller gäller nog enbart på kvinnor och barn ;-)

Bilden visar en ljum sol under min absoluta favoritårstid - hemma till fjälls i sensommartid! Än en gång har kameran varit mitt förlängda öga!

Dax igen...

Tänk vad spännande allt kan vara "bara" man har öppna sinnen!

Jag tror mig bli mera och mera fast övertygad vilket redskap detta kan bli i arbetet och i alla vidare kontakter. Oj, oj! Vem kunde tro det om mig som smått fnyst åt alla som jag tycker förslösar sitt underbara liv genom att fastna i datorns klor.

Kaffe!

Nu har vi haft kaffepaus!

Alla som känner mig vet hur envetet fast jag är i mitt kaffedrickande. Blandat skämt och allvar, misstänker att mor inte hade mjölk i sina bröst utan kaffe!

Bilden visar min kära gamla kaffepanna, min trognaste färdkamrat sedan jag var 6 år, vid en av mina oräkneliga kaffeeldar.

Har även gjort en tavla av denna bild och den hittade sin ägare i lördags nu på Julmarknaden i Tärnaby.

Kurseri kurseya!

Nya ögon! Nästan så att man skulle behöva kikare! Jaa, tänk alltså att nu sitter lilla jag och ska försöka lära mig detta med att blogga. Jag som alltid gillat att skriva massor och alltid varit smått smårädd för tekniken. Blyertspennan med tillhörande sudd har varit mina främsta redskap. Min teknikrädsla håller på att gå över mer och mer när jag helt klart inser vilka underbara möjligheter det kan ge. Teknik i måttliga doser är egentligen rätt skööönt ;-)

Vi lär höres mer! Ha det så bra i avvaktan på nya rallarsvingar!